Var är ni?

Seg kväll har det varit, med lite TV-tittande och allmänt segande.. Något/någon måste komma.. och bara knuffa igång mig igen, för jag pallar verkligen inte detta längre. Höll på att säga att jag inte pallar detta livet längre.. vilket iofs är sant, men det låter ju som om man ska ta livet av sig.. Och det tänker jag ju inte direkt göra.. Ne men snälla.. låt det hända något.. som gör att jag kommer igång igen. Jag är som som trivs bäst i att ha dagarna fullt inrutade.. visst blir jag stressad, men jag trivs med det. Och att hålla igång på helgerna också.. kanske ha söndagen bara som slappedag.. att se fram emot ledigheten och lugnet. Så som det är nu så kvävs jag. Jag pysslar med en massa skit för att få tiden att gå, jag diskar tillomed bara för att få de 10-15 minuterna att gå.. trots att det inte är min tur att diska. Jag äter för att jag har tråkigt, samtidigt som jag mår skit för att jag äter..

Om jag blir deprimerad igen.. vilket jag gör allt i min makt för att inte bli.. men om jag blir det, så vet jag fan inte hur jag ska orka.. Jag har varit där, och kämpat mig upp.. men då hade jag hjälp.. Var fan är ni nu när jag behöver er? Jag är faktiskt arg.. för inte en enda person verkar bry sig om hur jag faktisk mår, hur jag känner, och hur illa jag tar vid mig när det enda jag bemöts med är tystnad.. Från alla.. Jag förstår inte hur folk kan ändras så.. jag tycker det är sorgligt.. DET om något är ju deprimerande..

Nu ska jag sova för att jag inte har ett skit annat att göra, och inte en enda människa kan svara i telefon när man ringer. Godnatt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0