Hemma
Jag är hemma nu igen, trött och något sliten, men jag överlevde denna gången med. Rätt fort gick tiden också, men de var för jag hade så pass roligt. Nu är det ungefär en månad tills nästa gång jag ska iväg.
En sak jag funderat mycket på nu under den senaste tiden.. hur kunde du bli sån? Hur kunde du förändras så oerhört mycket och bli den svaga människa du är idag? Du var alltid den starka.. den jag såg upp till.. nu ser jag hur du förfaller.. jag vet inte vad jag ska göra för att hjälpa.. jag blir arg och besviken på dig..
Jag ser så många tecken på det jag länge misstänkt.. men vad ska jag säga? Jag vill inte bestämma över dig.. jag vill att du ska bli normal igen bara.. Jag tror att alla andra ser det.. att det bara är du som lever i din lilla drömvärld, som när som helst kommer rämma.. Du har blivit konstig.. Man kan inte lita på dig längre.. och det är så synd..
Jag lovar att jag ska göra allt i min makt för att hjälpa dig.. jag tänker inte längre se på hur du förstör dej själv och ditt liv. Ännu finns det nog hopp..
// Gråtande David..
En sak jag funderat mycket på nu under den senaste tiden.. hur kunde du bli sån? Hur kunde du förändras så oerhört mycket och bli den svaga människa du är idag? Du var alltid den starka.. den jag såg upp till.. nu ser jag hur du förfaller.. jag vet inte vad jag ska göra för att hjälpa.. jag blir arg och besviken på dig..
Jag ser så många tecken på det jag länge misstänkt.. men vad ska jag säga? Jag vill inte bestämma över dig.. jag vill att du ska bli normal igen bara.. Jag tror att alla andra ser det.. att det bara är du som lever i din lilla drömvärld, som när som helst kommer rämma.. Du har blivit konstig.. Man kan inte lita på dig längre.. och det är så synd..
Jag lovar att jag ska göra allt i min makt för att hjälpa dig.. jag tänker inte längre se på hur du förstör dej själv och ditt liv. Ännu finns det nog hopp..
// Gråtande David..
Kommentarer
Trackback
